Dagen har varit sisådär till en början. Vaknade sjukt trött, hoppade in i duschen, fixade mig snygg och sen kom smällen. Jag gick in i vardagsrummet och skådade det som jag inte hade sett på nästan 2 dygn (hur jag nu har kunnat missa) ett stort jack i tv-bänken. Jag trodde verkligen att inget hade gått sönder på festen. Inte ett glas, skål, tallrik eller möbel. Trodde jag. Det blev en besvikelse. Först förstod jag inte hur jacket hade uppkommit men sen slog det mig att J råkade tappa sin kamera just där. Well well.. Vad ska man göra? Inget...

Nu ska jag sticka iväg till jobbet. idag vankas det ett trevligt pass mellan 12 och 22. Känner mig sjukt jäkla trött och sliten och vet varken ut eller in. Mår inte speciellt bra känner jag. Jag behöver min andra hälft. Jag känner mig ensam. Jag behöver egentligen inte känna så för jag är inte ensam. Men ibland känner man sig ensam!

Egentligen är det lite löjligt att längta efter någon så mycket när det inte ens har gått en vecka. Men vi brukar inte vara ifrån varandra så länge.


hej då